Instagram

Förlossningsberättelse - Tilda

Beräknad den 26 April. Trodde aldrig jag skulle gå över. Men där satt vi, i väntrummet på Halmstads förlossningsavdelning en onsdag. En dag över. Vi visste inte vad som skulle hända och vågade knappt hoppas på en igångsättning eftersom jag blivit nekad ett par gånger. Anledningen till igångsättningen var främst mitt mående med klådan, och bebisens vikt eftersom den låg på 3700g redan i vecka 37+.
Klockan 7.45 hade vi tid. 8.02 slog klockan när vi satte rumporna i väntrummet. Jag hade lite värkar och det tog lite extra tid att gå ifrån bilen. Vi väntade, och en barnmorska kom och kallade på mig. Rätt förnamn den här gången. Vi blev visade in på vårt rum, och förhoppningarna om en igångsättning höjdes markant. Barnmorskan G kände på min mage, konstaterade att bebis fortfarande låg ganska högt upp, huvudet var ruckbart och inte fixerat.

Jag fick ligga med ctg-kurva en stund i väntan på läkaren. Vid 9.30 kom barnmorskan in igen och pratade lite med oss, hon märkte att jag hade lite värkar men såg också på kurvan att de inte var regelbundna och inte så starka. Hon förberedde med olika grunkor som brukar användas vid igångsättning, bland annat pratade hon om ballongen och förklarade hur den fungerade.
Vid 10 kom läkaren äntligen in, pratade lite och förklarade mer exakt hur ballongen fungerade. Vi bestämde att det skulle testas samtidigt som hon undersökte mig.
Status: Öppen 3cm (som veckan innan) och tappen var där mycket kvar på. Ballongen skulle precis sättas in när... VATTNET GÅR! Haha, jag trodde seriöst att jag kissade på mig. Det bara rann och rann och rann. Med de andra två har de tagit vattnet när jag varit smärtpåverkad och hög på lustgas så jag har inte märkt det på samma sätt. Detta märktes, gick lixom inte att missa att jag helt okontrollerat kissade ut hela Atlanten.

Klockan 11 var infarten på plats i armen och värkstimulerande dropp sattes igång. Enligt förlossningsjournalen började sen de riktiga värkarna 11.27 och lustgasen blev min bästis. Antibiotikadropp sattes igång (GBS) Vattnet var grönt och luktade enligt sambon kräk. Jag har ingen aning mer än att det sprutade vatten varje gång jag fick en värk.
11.45 höjdes värkstimulerande dropp 12.00 var värkarna etablerade.
12.15 fortfarande bara öppen 3cm. Fick en värmepåse på nedre delen av magen som smärtlindring.
13.08 krystvärkar. Jag tror dock att jag hade krystvärkar lite innan, men varje gång jag försökte förmedla detta till barnmorskan G och usk U så var det ingen som lyssnade.
Runt 13.25 förstod äntligen usk U att jag verkligen behövde krysta, barnmorskan G sa till mig flera gånger att inte krysta, det var inte dags än. Jag struntade i bm G och tog in usk U's vägledning om att pressa och ut for en bebis 13.32.

När jag hörde bebis skrika och de sa att det blev en flicka så brast det totalt för mig, jag började gråta hejdlöst och upprepade gång på gång att jag ville ringa mamma. Sambon tröstade, peppade och jag fick upp vår efterlängtade lilla dotter på bröstet. Hade inte ont någonstans och svävade fortfarande på moln gjorda av lustgas och lycka. Det kom en värk till och ut kom den äckelpäckliga moderkakan på 1kg. Bm G satte igång att undersöka den, vi tittade bort. Blärk. Vi fick vara ifred efter att jag fått en snabb koll i de nedre regionerna och allt såg bra ut. Bebis knorrade sig och fann bröstet direkt. Vi kunde inte sluta titta på henne. Tilda. Min mamma sa de sista veckorna att det var en flicka, helt övertygad var hon. Matilda kallade hon sitt ofödda barnbarn ett par gånger. Så det var ingen tvekan om saken, flickan skulle få namnet Tilda. Jag var på benen ganska fort, ställde mig i duschen efter 1,5h och när Tilda var tre timmar gammal fick vi ett rum på BB.

Förlossningen gick bra, men jag är ganska missnöjd med barnmorskans ignorans. Det står i min journal att de andra förlossningarna varit snabba. Vi påpekade det flera gånger, att det har gått väldigt fort innan. Ändå väljer hon att gå efter vad hon tyckte och hur det brukar vara. Men ja, det gick ju bra som tur var och vi är otroligt glada att vi valde Halmstad ändå. Dock tror jag bebis hade kommit i bilen om det inte blivit någon igångsättning. Kändes skönt att vi var på plats, att jag hann få antibiotikan och att det gick så bra ändå, även om det var sjukt intensivt.

T i l d a
2016 04 27
Klockan 13:32
4450 gram 51 cm

Gillar

Kommentarer